Domarjäveln

Fick en inbjudan av Veronica Bache att gå en "handlings" kurs för henne den 6/2, och den dagen inföll ju idag.  Så Pana och jag begav oss ut till Ekerö för att kursa lite för Veronica. Men på vägen dit började jag tänka.... Vad har jag gett mig in på?? Pana har tränat agility 1 gång! sen slutet på oktober och det var med Michaela på annandagen, (om man inte räknar slalominlärningspassen som ett agilitypass)  och innan det så kan jag nog räkna Panas agilityträningar på mina fingrar och tår..... Och med tanke på hur jäkla jobbig hon kan vara tillvardags med att lyda ;-) så klart att jag har rätt att vara nervös, och när det var min tur var jag det kan jag lova! Skulle jag fullständigt göra bort mig nu?? gå kurs med en hund som inte kan nått?  Men hur Pana och  henne lilla border colliehjärna funkar blir jag inte klok på...... Men hon överraskade mig igen :-) Bedöm själva.....

Oj nu har det hänt rätt mycket de senaste fyra dagarna att jag knappt vet var jag ska börja, men jag får börja från början. Har varit ledig 4 dagar från jobbet. Men det ska bli rätt skönt att komma till jobbet för att vila upp sig.

Det hela började i torsdags då Annica Aller kom till Strängnäs för att hålla kurs i dagar två. Om jag nu räknat rätt blir det min 4:e kurs för Annica, en gång var för gamle Roy och Jason, detta skulle bli Pegs andra för Annica. Så nu var det verkligen upp till bevis för Annica att se till att vi blir nått. Tänker inte gå in på så mycket detaljer av själva kursen. Egentligen skiljer det inte så jättemycket från föregående kurser jag gått för henne.  Det ”nya” var blindbyten, jag har varit rätt anti mot dessa men tänkte ge Annica en chans att visa dem, och självklart pröva dem. Jag har ändrat lite inställning till dem, i vissa lägen tycket jag det funkade fin fint, men i andra lägen var ett gammal hederligt framförbyte bättre tyckte jag. Men jag bjöd nog stor utmaning för Annica då jag inte kunde blindbyta, mitt huvud sa sväng åt detta håll, medans ryggmärgen absolut ville göra ett framför byte. Snacka om en inre konflikt, ha ha ha ha.

Men det jag fick ut mest av var kursen var den mentala biten, Annica pushade och peppade som aldrig förr. Så nu jävlar måste jag knyta näven och teama mig med Peg! Fullt ös medvetslös….

Filmer från kursen kommer…

Strängnäs Cup

Efter två dagars drillande från Annica var det dags för hemmatävling, Strängnäs Cup. Jag och Eo var ju förra årets vinnare, men i år skulle jag köra Peg. Kan avslöja direkt, vi vann inte i år. Men Eo gick till final med Michaela, grattis Älskling!

Hur som helst, första loppet var hoppklassen. Annicas ide var att jag skulle tagga upp både mig och Peg rätt mycket, och det gjorde jag vi var super, super, super taggade. Hmmm lite väl mycket taggade typ. Vi lyckades diska oss efter hinder två……

Nästa klass ut var agilityklassen, nu gällde det att tagga lagom, men fortfarande ha bra fokus på uppgiften. Och det hade vi, var et team där ute, och susa genom banan felfritt, nej just det ja peg rev sista hindret. Men det gör ingenting! Vi var ett team, vi lyckades!